söndag 30 november 2008

Såsens mästare!


Jag är bra på ett antal saker. När det gäller matlagning så är jag väl inte någon mästerkock men det går i alla fall att äta det mesta jag totar ihop. Men det är en sak jag absolut inte klarar av att laga. SÅS!! Jo vanlig vit sås går bra men smarrig gräddig brunsås är lögn att den blir ens ätlig när jag står vid grytorna. Tur att jag är gift med en Såsens mästare. Maken är grym på sås-lagning.

En himla massa pyssel

Ibland undrar jag vad jag håller på med. Varför jag inte kan inse att min tid är inte tillräkligt vidlyftig för skapande mer än i den lilla omfattningen. Men icke... jag ger uppenbarligen aldrig upp.

Eftersom min adventslåda jag spanat in inte fanns att uppbringa beslöt jag att fixa en på egen hand. Sagt och gjort. Den blev sådan här:



Dessutom, efter mina blomsterdekorationskurser vore det ju rätt klent att gå och köpa en färdiggjord krans på torget, som jag brukar. Nix, här är det upp till bevis... jag ska pyssla ihop en egen även om det blir det sista jag gör. Sagt och gjort. Efter ett tag var hela köket fullt av mossa men kransen i alla fall klar. Rätt okey trots allt.


Adventsmys och keramik



En tidigare kollega till mig beslöt för ett antal år sedan att lämna affärslivet och satsa på själen. Hon började sin karriär som keramiker. En i mitt tycke otrolig resa. Från att ha varit en typisk karriärskvinna valde hon hem, barn och ett liv med kreativa villkor. Och självklart är hon duktig! I fredags hade hon bjudit in lite folk på adventsmys då det vankades glögg, pepparkakor och självklart möjlighet att köpa vacker julig keramik. Titta gärna in på hennes hemsida, Frost keramik.
En riktigt mysig början på 1:a adventshelgen.

torsdag 27 november 2008

Thank God It´s Friday

Nej nu luras jag allt. Ännu så länge är det faktiskt bara torsdag. Men imorgon så... Då infaller veckans bästa dag. Det är då man kopplar av och gläds åt livet. Till och med jobbet känns toppen på fredagar. Fler fredagar åt folket!!

Eländes hosta

Mellangrabben är hemma från skolan. Det har han varit i en och en halv vecka nu. Han har hostat i stort sett oavbrutet. Det är inte någon idealisk situation. Han går i 7an och att förflytta sig från mellanstadiet till högstadiet kräver sin man. Då underlättar det inte att vara sjuk längre perioder.
Hostmedicin funkar inte. Den bästa sorten kräks han av. Den näst bästa orsakar magknip. Vad ska man göra? Vänta ut eländet antar jag. Eller - bryt ihop och gå vidare!

onsdag 26 november 2008

Glitter i träden


Foto: Jul på Liseberg från Reseguiden
På söndag är det första advent och då ska det vara klart. Adventspyntet menar jag. Stakarna ska fram, lamporna kollas, adventsstjärnorna tändas och adventsljusen ska stå där så förväntansfulla inför de kommande veckorna.
Sist men inte minst - trädgården ska iklädas vinterskrud. Någonstans i vårt garage finns den ljusslinga jag brukar linda kring äppleträdet. Och varje år är jag lika lycklig över att jag inte har det jobbet på Liseberg. Det är ett slitjobb.
Men visst blir det vackert. Och visst vill jag ha det också i år. Så håll tummarna för garageletningen.

Längtan efter blommor



Förra året ungefär vid den här tiden tillbringade jag och en kollega tre dagar på underbara Flora Dekor i Hol. Att få vistas i ett hav av blommor, omgiven av kreativa människor är en nåd att stilla bedja om alla dagar på året. Men självklart är det extra mysigt strax före jul.

Tyvärr hade jag ingen möjlighet att vara där i år men förhoppningsvis blir det nästa november.

Som tur är har jag lite bilder från förra året. Ett par tänker jag dela med mig av nu.

tisdag 25 november 2008

Foton saknas

Jag har kommit på en sak. Jag har för lite foton på min blogg. Varför? Jag tror det beror på tidsbrist. Eftersom barnen ockuperar pcn fram tills dess att dom stupar i säng framåt sen kväll så hinner jag inte mer än skriva några rader. Och jag kan ju knappast sitta och lägga in foton på jobbet. Skit också. Hade definitivt tänkt vara mer kreativ, länka mer och lämna fler kommentarer på andra bloggar. Tiden är för knapp. Och snart är det jul. Hur ska detta sluta?

Myspys på kontoret

Igår plockade jag fram två ljusstakar för värmeljus och satte på mitt skrivbord. Jag lät ljusrörsarmaturerna vara släckta och hade bara skrivbordslampan tänd under hela dagen.
Framåt eftermiddagen började folk undra vad jag har för ljusskygga planer men vem bryr sig. Det är mysigt!

måndag 24 november 2008

Vinter och snö

Idag har det varit kallt. Svinkallt! Och framåt förmiddagen började det snöa. Inte något direkt ymnigt snöfall utan små ettriga flingor som la sig som ett tunt lager florsocker över allting.
Vi vuxna ruskar på huvudet och bävar inför den allt mer påtagliga vintern.
Barnen gläds och önskar sig ännu mer snö.
Det var roligare när man var liten. Då såg man möjligheterna med det mesta och självklart även snö och kyla.

söndag 23 november 2008

Kampen mot dammråttorna

Idag har jag genomfört ett hästjobb. Jag har packat och organiserat om i dotterns gamla rum. Det är klart att det fortfarande är hennes rum. Hon är ju hemma av och till. Men ambitionen är att kunna använda det till ett slags pysselrum också. Presentinslagning och smyckespyssel kräver ju sin plats.
Jag har packat, flytta och dammsugt så det står härliga till.
Och en sak är säker. Hon är INTE dammallergiker.
Men nu är det rent och ordning och reda till på köpet.

Ajajaj...

Det lär vara nyttigt att träna. Det sägs så i alla fall. Jag som under flera år varit medlem på Hälsostudion i Alingsås och genomlevt allehanda mer eller mindre slitsamma träningspass trodde mig ha kolla på träning och nyttigheterna. Men icke.
Igår var jag på ett för mig helt nytt pass, Core Intervall. Idag är jag helt handikappad. Bakdel och lårmuskler är så skruttiga att jag med ett nödrop kan resa mig från stolen. Maken har ialla fall roligt.
Imorgon är planen att jag ska köra spinning. Fan tro´t.

lördag 22 november 2008

Alltid redo

Vår gamla pudel är alltid hungrig. Och trots sina snart 17 år tror han fortfarande att så fort vi står vid köksbänken så är det honom vi lagar mat till. Det är märkligt att han aldrig lär sig att maten kommer från en påse som står i tvättstugan och den är torr och rund.
Han är alltid redo att nafsa åt sig en förflugen köttbit eller en morotsslant eller så.
Ibland har han tur och det ramlar ner något smarrigt. Det är ändå rätt skönt. Hoppet är det sista som överger en, och det gäller både människa och hund.

onsdag 19 november 2008

Hantlar och instruktioner

På det hotellet jag bor just nu, Hotell Riddargatan i Stockholm finns något jag aldrig tidigare sett på hotell. Det finns två uppsättningar hantlar med tillhörande instruktions-dvd. De sitter på väggen som en installation. Intressant!! Undrar hur välanvända de är?
Måste erkänna att jag funderade över om jag skulle köra ett pass, men jag la ner det. Kanske är jag bara lat. Om jag går upp tidigt i morgon bitti kanske jag hinner då. Eller inte.

Riddargatan 14

Ligger i hotellsängen med pc:n i knät och slötittar på tvn. Dagen började med bilkö i en timme. Normalt tar det mig ca 40 minuter att ta mig till jobbet. Idag tog det en och en halv timme. Svårt irriterande. Har sedan ångat runt med de sista detaljerna före Stockholmsresan.
I Stockholm snöade det när jag kom hit. Lite för-julkänsla föll över mig. Men som det brukar vara vid den här tiden på året så var det kallt. Svinkallt. Den tänkta långpromenade blev därför rätt kort.
Har nu tryckt i mig en delikat MacDonalds-måltid och ska väl så småningom slå igen ögonen. Med andra ord - en riktigt flärdfull tjänsteresa.

tisdag 18 november 2008

Packad och klar

Imorgon, efter jobbet, styr jag kosan mot kungliga huvudstaden. Jag ska bo på hotell och förbereda mig för kundeventet. Ibland, när jag varit ute och rest, har jag gått på musikal eller teater men just denna gången är det inte något jag är sugen på. Å andra sidan, det kan vara mysigt att bara promenera runt i vackra Stockholm, ta ett glas vin i hotellfoajen och lägga sig tidigt och titta på TV. Helt enkelt - ta vara på mig själv.

Tankar kring kransar

När jag går och kommer hem från jobbet passerar jag en ICA-kasse på vår förstukvist. Den är full med mossa. Det är den jag ska använda till min eller mina kransar som ska skapas. Jag försöker planera hur kransen, för jag börjar väl i alla fall med en, ska se ut. Inte helt lätt.
Vi har en gigantisk bok på vår tomt och jag har samlat ihop lite bokollon. Det trodde jag skulle bli lätt men nu har jag lärt mig en sak. Först ramlar bokollonen och sedan boklöven. Alltså ligger ollonen gömda. Nu kom jag från ämnet. Jag har förstått att tar man in dessa bokollon i rumsvärmen så spricker de upp och blir som blommor. Måste komma ihåg att göra det.
Har också tänkt mig att torka äpple- och limeskivor.
Jaja, det slutar väl som vanligt. Jag åker till Blomsterlandet och shoppar färdigtorkad frukt och plockade kottar.
Men det är väl ändå tanken som räknas?

måndag 17 november 2008

Hockey feber och fotbollsfrossa

Nej, det är inte så att förkylningen nu orsakat feber. Det är snarare vår lillgrabb som nu under vinter-perioden konverterat från fotbollsälskare till ishockeyfantast.
Ikväll fick han möjlighet att följa med sin bästa kompis och se Frölunda möta Södertälje.
Som tur är vann Frölunda.
Han kom hem lagom i tid för att hinna se Zlatan ta emot guldbollen på årets fotbollsgala.
Med andra ord - ikväll fick han njuta av det bästa från två världar. Det är en nöjd ung man som ligger i sin säng ikväll.

Hosta och halsont

Jaha nu börjar det igen... Mellangrabben håller på att bli rejält förkyld. Han har knallont i halsen och har börjat hosta också. Dessutom samlas det en försvarlig mängd papperstussar runt honom. Får mig att tänka på en TV-reklam som går just nu med en kille som sitter i ett slags glaskontor och pappersnäsdukarna når upp till midjan.
Sedan vår son slutade här på skolan i trygg lantsortsmiljö och började i 7an i stan, så har han varit förkyld rätt ofta.
Luriga baciller de där stadsborna har!

Det hänger på namnet

På torsdag är det dags! Då går årets viktigaste kundevent av stapeln, det enda faktiskt som Företaget anordnar. Jag är projektledare och därmed lätt stressad så här 3 dagar före. Som tur är har jag en mycket kompetens kollega att förlita mig till.
När man pysslar med kundevent och liknande får man inte tveka inför arbetsuppgifter av olika slag och dignitet. Idag har jag klippt till namnskyltar precis hela dagen. 213 st närmare bestämt. Kan låte lite fjantigt men det är rätt noga att de blir snygga. I morgon ska vi packa ihop alla prytlar som ska med upp till Stockholm. Det är en del att tänka på.
Men som sagt - jag är inte ensam, tack och hurra för duktiga medarbetare!

söndag 16 november 2008

På väg mot advent

I dag har vi förberett advent. Jovisst, det är lite tidigt det håller jag med om men ändå. Lillkillen, dottern, jag själv och hunden traskade ut i skogen och plockade mossa och mossiga grenar. Eftersom jag vid tre tillfällen varit på blomsterdekorationskurs på Flora dekor i Hol så har jag i år bestämt mig för att själv pyssla ihop en krans för dörren lagom till första advent. I god tid har jag shoppat en halmstomme och nu skulle mossan plockas. Det var rätt kyligt och lagom blåsigt men vi skrapade i alla fall ihop en kasse mossa och den står på förstukvisten så den ska hålla sig fuktig lagom tills nästa helg då jag ska börja med knåpandet,
Igår var vi på Vindens loppis och där hittade jag en trälåda som jag nu målat. I den ska jag sätta min adventsljus och på dessa ska mina zinksiffror hänga som kom på posten härom dagen.
Det drar ihop sig för adventsmys!

Boracay nostalgi


Familjen har haft förmånen att besöka Boracay, en paradisö på Filippinerna, tre gånger. Första gången var julen 2002-2003, därefter nyår 2004 och senast julen 2005-2006. För oss alla, men särskilt lillkillen, så är Boracay vårt absoluta paradis och dit längtar vi ständigt. Vi vuxna har nog insett att Boracay inte längre är som det var första gången men ändå... det är och förblir en oas som alltid hägrar. Lillkillen vill inget hellre än att åka tillbaka. Han pratar om det ständigt och skriver om det i skolan. Han är helt enkelt såld.

Idag har vi vältrat oss i nostalgi och längtan. Först läste vi dagboken jag skrev när vi var där första gången. Därefter har vi tittat på våra videofilmer från våra semestrar på Boracay. Visst saknar vi den kritvita stranden och det gnistrande vattnet. Men kanske mest av allt så längtar vi efter lugnet, vänligheten och de fantastiska människor vi lärde känna på WaterColors dykshop och på alla restauranger, vårt hotell och på stranden.

Vi ska åka tillbaka, det är vi alla överens om.

lördag 15 november 2008

Karaoke + spinning = SANT

Tänk er ca 35 personer i ett tämligen mörkt rum på varsin spinningcykel. På väggen framför hela gänget sitter en filmduk där det visas Videofilm med textremsor. På ett podie sitter en överhurtig människa med mikrofon och med entusiastiska utrop uppmanar alla att ge gärnet. Vi som sitter på spinningcyklar kör så benen nästan ryker av och samtidigt sjunger ( eller kanske snarare skriker) alla för full hals sångtexterna som visas på filmduken.
Visst låter det helt galet. Och det är det också. Men dessutom är det sjukt roligt.
När man sitter där och trampar nästan livet ur sig och skriker ut ABBA, Aerosmith, eller gamla hederliga svensktoppslåtar känner man verklig glädje.
Och om någon ifrågasätter ansträngningen kan jag berätta att på ett normalt spinningpass så har jag en snittpuls på ca 72% av maxpuls och maximalt kanske ca 87 - 88%. Idag var snittet 81% av max och maximalt 96%. Så nog sjutton är det slitsamt.
Men - hurra - jag vann en halvkroppsmassage så jag är lycklig som en spelman.

torsdag 13 november 2008

Nu testar jag tävlingsgrejen


Jag har upptäkt att det finns en himla massa tävlingar på nätet, bland bloggarna. Vilkoret för att vara med är som regel att man skriver en kommentar och helst länkar från sin egen blogg. Tja, varför inte? Tycker att de här husen är hur söta som helst så det skulle jag kunna tänka mig att vinna ett.
På bloggen Tidsmästarinnan finns det bland annat en tävling.

Läxpina

Lillkillen hatar läxor! Och när jag säger hatar så menar jag verkligen hatar. Han gör allt för att slippa undan så enkelt som möjligt. Och visst kan man förstå honom. Vem tycker inte att det är skönare utan plikter och krav? Men tyvärr är det livets bittra verklighet... allt är inte roligt men man måste ibland trots det. Men att förklara det för en levnadsglad, idrottstokig 11-åring är inte lätt.
Tyvärr blir det istället ett himla liv hemma där vi skäller på honom så håret står rätt ut och han ömsom surar, ömsom skäller tillbaka. Med andra ord - det blir tråkig stämning.
Så småningom brukar vi i alla fall landa i någon typ av samförstånd, han gör sina läxor och lugnet lägrar sig åter över familjen.

onsdag 12 november 2008

Fyra barn och en Coca Cola


Igår rotade jag runt i bloggen och hittade en kommentar på ett av mina inlägg, som var skriven av min bror, Abbes pappa, angående en fundering om vad min blogg egentligen borde heta. Abbes pappa arbetar på reklambyrå och är en fena på ord och listiga ordkombinationer. Ett av hans förslag var "Fyra barn och en Coca Cola".
Makens omedelbara fråga var "Är det jag som är Coca Colan?"

Massage - en njutning eller plåga?

På Företaget har vi förmånen att få en halvtimmes ryggmassage med skapligt jämna mellanrum. Eftersom jag anmält mig som en "stående" kund får jag mig tilldelat en halvtimme cirka en gång i månaden. Det är vad jag kallar lyx!
Min massagetjej är en fantastiskt trevlig och färgstark kvinna med varma, mjuka händer. Jag har dock fått uppleva att dessa mjuka fingrar kan vara riktigt hårdhänta om det är det som krävs.
Har dragits med en elak rygg ett bra tag och det blir bannemej inte bättre. Åldern, tänker jag då.
Idag körde E.. in knogarna, eller om det var fingertopparna, i min ryggmuskel så det kändes som hjärnan skulle tryckas ut genom öronen.
Järnspikar, som vi säger i min familj, vad ont det gjorde.
Men trots detta så hoppas jag att det inte dröjer länge innan jag får en ny halvtimme på massagebritsen. Det gör ont men gott om ni förstår vad jag menar.

Möten, möten och åter möten

Ibland funderar jag över ordet effektivitet. Inte sjutton kan man alltid applicera det på sitt eget jobb. Vissa veckor går man från möte till möte på jobbet. Och de flesta möten genererar diverse arbetsuppgifter. Ofta går man igenom samma saker på olika möten eftersom det är olika konstellationer av människor på olika möten. Alltså har man ofta hört det man hör förut.
Men å andra sidan, får man inte vara med på ett möte känner man sig oviktig, överflödig och värdelös. Alltså vill man vara med på möten man ibland tycker är onödiga.
Inte lätt att vara människa!

tisdag 11 november 2008

Mellangrabben - en hjältekille

Idag var jag och mellangrabben på utvecklingssamtal i skolan. Han har precis börjat 7an. Jag var säkert 10 cm längre när jag lämnade skolan än när jag gick in. Ordning och reda, ambitiös, duktig, lugn och har positiv inverkan på klassen, där är några av de utlåtande som hans lärare och hennes kollegor uttalade. Han är en hjälte, allt enligt läraren.
Heja!

Virus, trojaner och annat fuffens

Det är inte lätt att vara PC-ägare. Vi har ett virusskydd som Telia tillhandahåller. Där har en liten Trojan hittats på de senaste sökningarna. Vi har försökt eliminera dessa elakingarna. Dessutom har vi något viruskydd från Windows. Och detta påstår att vi har över 300 angripna filer. De går inte att ta bort. Möjligen om vi betalar 49 dollar. Men det känner vi inte för. Det förbaskade programmet är dessutom extremt tjatigt och informationen dyker upp lite här och var.
Nu har jag varit lite Wild and Crazy och installerat Spyware som jag hittade på nätet. Kan kanske vara som att ta fan i båten men jag chansar.

måndag 10 november 2008

Närmar mig Lübeck

On någon till äventyrs undrar var jag befinner mig på vägen till Berlin så kan jag berätta att jag nu gått 273 km och närmar mig Lübeck. Händer inget oförhappandes så kommer jag fram i god till före den 15 december då det är deadline.

Fontän i badrummet

Vatten har något magiskt med sig. När vi besökte Saudiarabien då Maken arbetade där fanns det vattenspel och fontäner överallt trots att det var mitt i öknen.
Maken vill gärna ha en damm i trädgården.
Men vi är helt överens. Fontän i badrummet är ingen höjdare.
Ikväll när Mellangrabben skulle borsta sina tänder bröt blandaren på tvättstället ihop och började agera vattenspel allt vad den orkade.
"Kranen är trasig" ropade han för full hals och vi rusade till badrummet.
Därefter började min vandring mellan huvudvattenledningen och badrummet. Stäng av, öppna, stäng av, öppna osv osv. Efter lite huvudbry, lite skruvade av Maken och åtskilliga av- och påsättningar av vattnet var kranen åter sitt gamla täta jag.
Men många steg blev det och lite närmare Berlin kom jag. Alltid något.

Och berget kom till Muhammed...

Det var ju Fars dag igår. Vi funderade på vad vi skulle hitta på till min pappa och beslöt att någon pryl behöver han inte. Nej, en trivsam middag med dotter, svärson och barnbarn var nog det rätta. Men det förstås, han kör ju alltid bil. Handen på hjärtat, en god middag blir så mycket godare med ett gott vin till och det fungerar dåligt ihop med bilkörning.

Okey sa vi, kan inte Muhammed komma till berget så får berget gå till Muhammed. Alltså lagade vi mat, en trerätters middag, och packade in barn, grytor och vinflaskor i bilen och styrde kosan mot Far och Mor. Middagen avåts, vinet avnjöts och trevligt hade vi.
Vi tog taxi hem efteråt och hämtade bilen i morse på väg till jobbet. Helt enkelt Genialt.

söndag 9 november 2008

Och nu är det dags för GLÖGGEN


Igår blandade vi Tvådagars Dunderglögg. Den ska nu stå och puttra i mellan 3 och 6 veckor. Hinken står i vårt sovrum så nu vaknar vi på natten och det luktar jul. Härligt!


Ett extra tack för hjälpen



Som ett extra tack för hjälpen med båten vill jag gärna publicera denna video-snutten med en av våra hjälpredor.
Lycka till med karriären, Joel Alme.

I goda vänners lag...



Det är alltid trevligt att umgås med goa människor. Efter att ha kämpat upp vår lilla båt hur elegant som helst satt vi på altanen mot väster i solskenet (och det var ändå i början av november) och tog en lill´en tillsamman med svärföräldrarna, deras granne och svärson. Trevliga människor hela bunten.




Vårt paradis i höstskrud





Familjen har förmånen att ha ett paradis ute i Göteborgs norra skärgård som vi kan besöka när som helst. Det är mina svärföräldrars hem.
Förra helgen var vi där och tog upp vår lilla båt. Då passade jag på att föreviga denna lilla pärla i vårt liv.

torsdag 6 november 2008

Inredning i all ära

Det har gått inflation i inredningsprogram på TV. Varje TV-kanal med självaktning har sitt eget program med kreativa inredningsarkitekter och händiga snickare som heter Dick. Oftast ser det ut som skrutt före och under själva processen för att så småningom landa i något superfräckt och urtjusigt, även om man kanske själv är glad att det inte är just mitt hem som drabbats.
Mitt favoritprogram alla kategorier sedan en tid tillbaka är i alla fall "Simon och Thomas". Förutom att de är riktigt duktiga så är de två riktigt charmiga personer med en massa humor och ett bubblande förhållande till varandra som smittar av sig på oss som tittar.
Och Simons sanslösa svengelska gör det värt varje minut av tittande.
Let's start piffing!

Snålhetens gnäll

Den där trevliga adventslådan som finns på bild i min blogg innehöll ju ljus med fina zinksiffror på. Jag beslöt mig för att zinksiffrorna skulle jag i alla fall köpa, när jag nu inte kan hitta lådan.
Men nehej - de hade också tagit slut. Alltså började jag mitt sökande igen.
Efter lite letande här och där hittade jag till slut en hemsida, My Lovely Home, där de fanns siffror i det stuket jag vill ha till det facila priset på 39 kr.
Glad ihågen knappade jag in ordern. Dagen efter fick jag beskedet att fraktkostnaden är 49 kr!
Efter ett påpekande från mig om att jag tycker att det är i det mesta laget fick jag följande besked:
"Våran frakt börjar på 49:- och är max 99:- . Vi står för frakten som blir över 99:- . Bara ett paket väger över 2kg så kostar frakten 145:- för 3kg, 5kg 165:- osv".

Hur mycket kan fyra tunna siffror i zink med höjden 4 cm väga tro? 100 gram? 250 gram? Låt säga att det väger 250 gram vilket jag inte tror. Då tar posten 22 kronor i porto. Om det väger 100 gram kostar det 11 kronor.

Tveksamt om jag har lust att subventionera transportkostnaden för kunder som beställer varor som väger mer än 2 kg.

Får fundera lite. Nu har jag gnällt klart för denna gången.

tisdag 4 november 2008

Mer pärlor

Som jag tidigare skrivit har jag börjat med smycken. Jag köper pärlor hela tiden. Inte så att jag samlar på hög, jag gör en del halsband och sådant också. Släkten kommer väl att tröttna men tills vidare kan dom räkna ut vad dom får i present på födelsedagar och sånt.
Måste rekommendera en alldeles utmärkt webbutik för pärlinköp.
De har bra priser och är snabba som vinden med sina leveranser.
Pagoni heter den.

Förbannad lögn och statistik

Har funderat på om det är någon mer än familjen som läser min blogg. Inte för det spelar någon avgörande roll men det vore ändå kul att veta. Efter lite letande hittade jag verktyg att få statistik. Men för att begripa hur man lägger in detta på bloggen så måste man tydligen vara data-nisse. Vilket jag inte är. Tyvärr.
Har haft den vuxna sonen hemma idag eftersom Lillkillen fyller år och förhoppningsvis har han fixat det.
Får se imorgon.

En spännande natt

I natt är det presidentval i USA. Ett osedvanligt spännande och viktigt val. För första gången har en afroamerikansk man möjligheten att bli USAs president. Vi tror och hoppas att det blir så.

måndag 3 november 2008

I morgon smäller det



Det är en stor dag i morgon. Nej jag tänker inte på det amerikanska presidentvalet även om även det är en mycket viktigt och spännande händelse.
Jag tänker på vår yngste son, Lillkillen, som fyller 11 år. Det är en mycket pirrig ung man som nu ligger i sin säng och försöker sova. Han, liksom sina kusiner, Abbe och Storebror, älskar tacos så det blir det självklara valet för menyn i morgon. Och så glasstårta förstås.

Detta eviga sökande...

Den största delen av min tid, åtminstone hemma, ägnar jag åt att leta efter saker. Det är dels mina egna saker, dels familjens saker. För närvarande har jag ett flertal sökningsprojekt på gång. Mellangrabbens rätt nya mobiltelefon har gett upp. Alltså behöver den lämnas in på översyn. Då behöver man garantin. Vet jag var den är? Icke. Jodå, vi har ett speciellt ställe där vi lägger viktiga papper, typ garantisedlar, men just denna har jag inte en susning om var den befinner sig. Det blir till att vända upp och ner på huset.
Under den gångna helgen var vi ute hos Farmor och Farfar på Källö-Knippla och tog upp båten. Vädret var fantastiskt och jag passade på att ta lite foton för att kunna glädja både oss själva och mina medmänniskor som till äventyrs skulle vilja läsa min blogg. När jag nu ska föra över fotona från kamera till PC så hittar jag inte rätt kabel. Däremot hittar jag hundra andra kablar som ingen vet vart dom hör hemma.

Jag blir trött!

söndag 2 november 2008

Myrkropp och taxben

Det är svårt, det där med ens kropp. Aldrig är man riktigt nöjd. Numera är jag lite rundare över magen än jag tidigare varit. Alltså åker tröjan upp och sätter sig runt midjan fast jag vill att den ska hålla sig på plats. Jag kallar det för min myrkropp, rund bakdel och smal på mitten.
Med dagens mode har jag också konstaterat att jag har för korta ben. Kjolarna ska vara lite kortare än ovanför knät och så ska man ha stövlar och knästrumpor. På mig är kjolarna lite för långa för att det ska fungera riktigt bra. Har alltså taxben till min myrkropp.
Benen är inte så mycket att göra åt men myrkroppen kanske kan åtgärdas.