Yoga med katt

Min rygg är lite skruttig. Den är stel och gör ont, särskilt på morgonen. Jag har fått för mig att det kan vara bra att börja dagen med lite yoga. Det lär i alla fall inte skada mig.
Sagt och gjort, jag smyger upp i arla morgonstund, tänder några levande ljus i storarummet, rullar ut yogamattan och på med yogamusik på Spotify.
Det är bara ett problem. Vår charmige nya familjemedlem, katten Rufus, vill också vara med. En katt som ligger på ryggen mitt på yogamattan tar väldigt mycket plats.
Det kan också vara tungt med en trekilos katt som hänger i ens fot när man ligger på mage och lyfter fötterna en bit över golvet. Dessutom är det mycket svårt att koncentrera sig på andningen när katten står på bakbenen med tassarna på mina axlar och spinner så det dånar.

Men det är kul att han är så inne i yoga!

Nytt år - nytt försök

Tre veckor in i Januari år 2012. Jag försöker ta tag i mig själv och göra något bra och kul av min liv. Inte så att jag inte trivs med livet, men ibland går det lite av slentrian.
Har bestämt mig för att ta tag i min träning på allvar igen, äta bättre och göra saker jag tycker är roliga.
Skriva är roligt. Ibland är det svårt och tungt men oftast är det faktiskt roligt.
Så vem vet - jag kanske lyckas denna gången. Jag har i alla fall ambitioner.

Vår älskade hund har lämnat oss

Vår högt älskade hund Rasmus blev 19 år. Igår morse lämnade han sin flock för alltid, för en fortsatt färd till de sälla jaktmarkerna.
En stor sorg och en enorm tomhet har infunnit sig hos oss, hans familj.
Men samtidigt är vi glada och tacksamma. Det är få människor förunnat att få glädjas över sin hund i 19 år.
Rasmus har funnit så länge i våra liv att det känns som vi haft honom för alltid. Lika länge som maken och jag varit gifta, lika länge som vi bott i vårt hus, lika länge som våra yngsta söner (13 och 16 år gamla), lika länge som vår dotter gått i skolan. Han har funnits alltid!
Visst har vi varit förbannade på honom ibland. Till exempel när han ständigt rymnde iväg för att jaga damer. Men han har varit en glad, frisk och kärleksfull vän och familjemedlem och vi saknar honom så det värker.
Jag hoppas att du nu, var du än befinner dig, har återfått din forna glans med pigga ben, bra syn och hörsel och livsglädje. Hoppas du kan ligga i solen, springa på gröna ängar, får underbar mat och kan flirta med vackra tikar. Tack Rasmus för alla år!

Åskväder

Årets första åskväder dundrade in med buller och bång. Det small och hällregnade. Och innan någon hann fatta grejen lös hela allrummet upp av att något blixtrade till, och då inte från himlen. Johannes vacklade ut ur sitt rum och sa "åskan slog ner i min TV". Och jajamensan det hade den gjort. Hans teliabox är stendöd.
När åskan väl lugnat sig fick jag möblera om bland tv-boxar och dra sladdar så nu ser hela huset ut som ett enda sladdtrassel.

Med rinnande näsa i vårsolens glans

Vilken helg det varit! Vädret har varit super och pollenkornen står som spön i backen. I vår familj rinner både ögon och näsor i kapp. Över nejden hörs nysningarna skalla.
Men det hindrar inte oss från att njuta av försommarsolen, trädgårdsarbetet och den vackra naturen.
Emellanåt svär jag över allerigeländet men hellre sol och snuva än regn och blåst.

Snuvad på forskning

Har länge tänkt börja släktforska. Idag var dagen då jag började. Typiskt nog har någon hunnit före. Hela mamma släkt finns redan kartlagd.
Så typiskt! Men jag har faderskapets sida kvar. Hoppas jag är först där...