Det kostar på att ligga på topp

Ligger i hotellsängen i Stockholm och överväger om jag kanske ska gå upp och duscha. Körde ett stort kundevent på Nalen igår med 250 deltagare, pratshow i soffa och jazzband på scenen. Sedan blev det sedvanlig efterfest. Det känns idag, det må jag säga. Trött - så in i döden trött.
Men självgjort är välgjort...

Våra fantastiska killar

Ibland är det lätt att glömma hur härliga ungarna är. Särskilt när man är trött, stressad och sliten. Men man måste ibland påminna sig. Ta till exempel denna veckan. Lillkillen är superförkyld och har snutit näsan av sig dygnet runt. Mellangrabben har haft magsjuka och fixar toabesöken (jag går inte mer inpå detta ämnet just nu) ensam under nätterna.
Idag när lillkillen kom hem efter gips och stiftborttagning tog mellangrabben hand om honom. Och lillkillen var desperat efter ett bad efter 4 veckor utan rejäl rengöring. Mellangrabben hjälpte till med bandagering både före och efter. Men som lillkillen uttryckte det till maken efteråt: "Det var ett dj-a jobb att bada".
De är bara bäst - våra killar.

Bruten tumme - kapitel två

Idag var lillkillen och jag på sjukhuset för att ta bort stift och gips från den skadade tummen. Som smärtlindring skulle den unge mannen få andas lustgas. Men eftersom han är dunderförkyld hade vi gjort upp men en sjuksköterska att han istället skulle bedövas med embla-kräm och den skulle smetas på en timme före stiftet skulle dras.
Innan kräm kunde appliceras måste dock gipset bort.
Sköterskan klippte upp lindan och lirkade loss gipset mycket försiktigt för att inte göra illa tummen. En kompress täckte själva stiftet och den hade fastnat lite i såret runt om. När sköterskan drog bort kompressen följde stiftet med! En lätt chockad sjuksköterska och en mycket förvånad och lite skakad ung man stirrade på varandra.
Blodet vällde ut ur hålet men ont gjorde det inte.
Så där sparade vi in kostnaden både för lustgasbehandling och bedövningssalva för landstinget.
Heja Lillkillen!

Stolt som en tupp

Min lillebror har tävlat. Ikväll var det sanningens minut och han vann! Det jag pratar om är Aftonbladets Stora Bloggpris och bloggen är Heja Abbe. Visserligen hejade jag och hela familjen förstås men djupt inne i mitt hjärta trodde jag nog inte att han skulle vinna. Motståndet var inte helt försumbart. I samma grupp som Heja Abbe tävlade Innan du fanns, en annan av mina favoritbloggar. Hon drev hela tiden kampanjen att Heja Abbe skulle vinna. Det gör att jag gillar henne ännu mer än tidigare.
Men just nu säger jag bara - Grattis brorsan och Heja Abbe (och hans bror!)

Nu börjar det bli mycket!

Och då talar jag om snö! Det bara vräker ner. I morse när jag lämnade hemmet såg det ut så här. Och det har kommit ännu mer under dagen. Det är värre än det var i Sälen när vi var där i början av året. Och mer ska det tydligen bli. Men vintern kunde ju å andra sidan vara snålblåst och horisontalregn. Nej då föredrar jag snö. Fast nu kan det kanske räcka, eller vad säger du Gubben Vinter.

Vår bortglömda trädgårdsmöbel

Det är verkligen en rejäl vinter i år. Kallt som tusan och drivor med snö, till och med på västkusten. Och vi har glömt att ta undan vår plastmöbel på framsidan av huset. Den är helt gömd i snödrivorna. Men till våren tittar den väl fram igen.

Det som göms i snö kommer upp i tö, sjunger dom ju.

I lördags...

Maken lagade trerätters finmiddag i lördags kväll. Till efterrätt öppnade vi en gammal goding som jag fått av min bror Abbe-pappan för många år sedan. Och allra sist tände maken en riktigt fet cigarr som kom resande till oss från Cuba, tillsammans med lill-killen bästa kompis.

En höjdarkväll!