Ett kallt slut på året

Året lider mot sitt slut. För en gång skull har vi vinter, även här på västkusten. Vi människor tänder ljus och brasor, dricker glögg och kurar upp i soffan.

Småfåglarna burrar upp sina fjädrar och äter för allt vad de är värda.

Glöm inte att ge dom mat, det behöver dom!

Sista lediga dagen

Söndag. I morgon blir det till att jobba igen.
Egentligen är det inte klokt. Man ligger i som en galärslav före jul för att fixa allt, pynta, laga mat och köpa julklappar. Och innan man vet ordet av är det över.
Undrar hur denna dagen ska fördrivas? Kanske ska jag ägna mig åt en av mina laster, spela Zelda på wii, eller göra ett halsband eller kanske slappa framför tvn.
Vi får se vad det blir.

Annandag jul - fridfull morgon

Det har snöat i natt. Hela världen utanför är inbäddad i mjuk fluffig vit snö. I äppleträdet utanför vårt köksfönster är det full aktivitet. Småfåglarna förser sig med mat från talgbollarna och jordnötterna vi hängt upp.
I huset är det tyst. Alla sover, utom jag och hunden. Maken sover på luftmadrass i storarummet, småkillarna i sina sängar, äldsta sonen med sambo i makens och min säng, dottern med pojkvän i extrarummet i garaget.
Känns just nu som den första fridfulla timmen under vår som vanligt hektiska julhelg.
Själv sitter jag vid köksbordet och snorar. Är osannolikt förkyld. Typiskt, när man har lite långledigt.
Får väl pigga upp mig med en glüwine under dagen kanske. Eller te. Varför inte bägge delarna? Något varmt får det bli.

Vacker julesnö

Ikväll var jag inne i Alingsås för att köpa de sista julklapparna. Alingsås är en fantastiskt mysig stad alltid men särskilt när det är julhandel.

Lugnt och skönt, avstressat och trivsamt. Och ikväll var det extra mysigt. Över stan föll ett ymnigt vitt snöfall som bäddade in de charmiga gatorna och kullerstenstorget i ett fluffigt mjukt täcke.

Julstämningen var påtaglig.

Julavslutning i Hemsjö kyrka

Minus 8 grader, ett tunt snötäcke på marken, sonen med klasskamrater som fackelbärare och Hemsjö kyrka.
Det är inger en religös känsla i kroppen, nu är det jul!
Men någon religös känsla fanns inte under själva avslutningen.
Inte ens prästen kändes religös. Inte för jag är så fantastiskt kyrklig av mig men jag gillar traditioner.
Namnet Jesus nämndes aldrig. Inte heller Gud förutom i Nu tändas tusen juleljus som var den enda sången som sjöngs med anknytning till kyrkan.
Prästen hade jeans, vit skjorta och skinväst på sig. Han pratade inte alls om varför vi firar jul.
Det kändes onekligen som det fattades något under den här avslutningen.
Men barnen var alla otroligt duktiga, sjöng och spelade med liv och lust.
Men det är det där med traditioner....

Hela gänget igen...

Ikväll var hela familjen samlad. Vi föräldrar och småkillarna (14 och 12 år !). Äldste sonen och hans sambo. Och dottern, just hemkommen från Kina. Den ende som saknades var dotterns pojkvän som var på julfest.
Mat och dryck förstås, mycket prat om livet i Kina och om erfarenheter från andra resor. En riktigt trivsam kväll tillsammans.
Dottern är förstås jetlagad och var halvt radiostyrd framåt 21-tiden och vår svärdotter har en elak axel som förorsakat sjukskrivning samt en liten bebis i magen (jag ska bli farmor !!!!) . Hon är med andra ord trött. Vi övriga är slitna av vardagens vedermödor i allmänhet och julhets i synnerhet.
Men oavsett allt detta. Det var kanonmysigt att samlas allihop igen. Och nästa gång hoppas vi att Johan kan delta också. En enda stor och go familj!

Tipp, tapp, tipp, tapp...

Julen närmar sig och den julpaniken som jag upplevde för en dryg vecka sedan har börjat lägga sig. Inte riktigt men ändå... Saker och ting faller på plats. Den gångna helgen har lussekatter och vörtbröd bakats, huset har städats, liten gran har tagits in och hyacinterna blommar. Det börjar verka jul, bannemej!