Familjens middag ikväll var en Norén-liknande historia. Vi föräldrar och yngste sonen grälade högljudt över hans bristande intresse för läxläsning och anklagelserna haglade över bordet. Efter en stund reser sig mellangrabben och säger; "Trots att det varit en underbar måltid och att kvällen förmodligen kommer att bli lika fantastisk går jag nu in på mitt rum. Tack för maten".
Snacka om dräpande kommentar.... Och vi föräldrar skrattade så tårarna rann. Tack för den skrattattacken. Det behövde vi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar