I kväll när jag kom hem röjde jag runt i stora-rummet. Organiserade filmer, wii-spel och plockade undan skräp. Packade ner saxofonen, ställde undan cellon, ordnade noterna och öppnade pianolocket. Och i bokhyllan försökte jag göra plats för några trädgårdsböcker. Och så plötsligt hittade jag en bok med pianonoter som jag glömt bort.
Jag satte mig vid pianot och trevade mig fram över tangenterna.
Stelopererad kände jag mig men trots det så smög sig ändå tvekande och ibland osäkra melodier ut ur instrumentet.
Jag kröp isäng - nöjd med att jag faktiskt har kunskapen. Okey - det är stelt, trevande och bitvis falskt. Men jag vet ändå hur det ska vara och vad som krävs. Jag kan vara en del av musiken jag älskar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar