Det är egentligen rätt märkligt. Jag som tillbringar så mycket tid i skogen, framför allt under hösten, ser nästan aldrig några vilda djur. Okey, en och annan skräckslagen fågel brukar flyga upp men för övrigt ingenting.
Ibland funderar jag över hur jag skulle reagera om jag plötsligt blev överaskad av en älg, ett vildsvin eller bara ett rådjur. Förmodligen skulle jag blir rädd. Kanske t o m skräckslagen. Så är det nog. Men varför egentligen... De stackars djuren är nog räddare än jag. Och jag är faktiskt farligare. Teoretiskt sett.
Tillbaka till ämnet... I en av de skogar som jag kallar "mina svampskogar" finns en liten skogstjärn. Det är den vackraste lilla plats jag kan tänka mig. Lummiga lövträd kantar vattenbrynet. Näckrosorna blommar på ytan och själva vattenytan krusas av allehanda småkryp. Om jag tänker tillräckligt fokuserat på denna vackra plats kan jag se hur en familj med rådjur följer den lilla bäcken som leder fram till tjärnen och behagfullt böjer sin nackar för att dricka . Det är ren och skär idyll!
1 kommentar:
Jag hade fel, det funkar
Maken
Skicka en kommentar