Maken har fått beställning på 2 - 3 kaninungar från kollegor. De ska vara leveransklara till midsommar. Igår insåg vi att det är hög tid att starta tillverkningen. Sagt och gjort - imorse fick Soffi flytta upp en våning till Leos ungkarlslya.
Men säga var man vill... någon direkt uppvaktning var det inte frågan om. Inget försiktigt nosande, mysande eller förnöjt kuttrasju. Nix - här var det pang på rödbetan som gällde.
Så fort Soffis små tassar sattes ner på burgolvet kastade sig Leo över henne i vild desperation.
Hon var föga imponerad. Vilt skuttande runt buren med den älskogssjuke hanen efter sig gick det varv efter varv innan Soffi till slut gav upp. Då hoppade Leo raskt på, fast i fel ända.
Fast nu ikväll när jag kom hem från jobbet verkade de ha klarat av sina plikter och satt ihopkurade tillsammans.
Ett sådan (kanin)liv!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar