Tänk er ca 35 personer i ett tämligen mörkt rum på varsin spinningcykel. På väggen framför hela gänget sitter en filmduk där det visas Videofilm med textremsor. På ett podie sitter en överhurtig människa med mikrofon och med entusiastiska utrop uppmanar alla att ge gärnet. Vi som sitter på spinningcyklar kör så benen nästan ryker av och samtidigt sjunger ( eller kanske snarare skriker) alla för full hals sångtexterna som visas på filmduken.
Visst låter det helt galet. Och det är det också. Men dessutom är det sjukt roligt.
När man sitter där och trampar nästan livet ur sig och skriker ut ABBA, Aerosmith, eller gamla hederliga svensktoppslåtar känner man verklig glädje.
Och om någon ifrågasätter ansträngningen kan jag berätta att på ett normalt spinningpass så har jag en snittpuls på ca 72% av maxpuls och maximalt kanske ca 87 - 88%. Idag var snittet 81% av max och maximalt 96%. Så nog sjutton är det slitsamt.
Men - hurra - jag vann en halvkroppsmassage så jag är lycklig som en spelman.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar